Igår när jag och Albonita kom hem ifrån Askersund stod det en hund och skällde vid vägkanten precis vid vårt hus. Vi trodde det var någon av grannarnas så vi gick in och tänkte inte mer på det, förrän vi tittade ut en kvart senare och hunden stod kvar på exakt samma ställe och skällde exakt lika mycket. Vi gick ut för att se vad det var frågan om, då kom den smygandes fram och nosade. Så vi tog med den in.



Mamma började ringa runt till grannar men det var ingen som saknade en hund. Albo och jag satte hos även i bilen och helt enkelt åkte runt och knackade dörr hos våra närmste grannar, som vi inte kunde nå via telefonen. Men det var ingen, nada, no one som kände igen hunden.



Tillslut gav vi upp och åkte hem med henne igen. Matade henne med lite kattmat hihihi och gav henne vatten. Sen somnade hon helt utslagen på golvet. Stackarn hade säkert sprungit i skogen hela dagen!



Sen ringde vi till polisen och bara anmälde henne funnen. Så några timmar senare fick vi ett samtal av ägaren som hade ringt polisen för att anmäla henne försvunnen. Det visade sig att de bodde på andra sidan skogen, sisådär 2-3 km bort. Vovven hade rymt och sprungit hela vägen. Inte konstigt att hon var trött. Dom kom iallafall och hämtade henne.

Albonita och jag fick finbesök av Gustaf och Mikael. Vi spelade lite familjespel, smaskade chips och tittade på Forrest Gump. Grabbarna rullade iväg efter 01.00 någon gång och då somnade jag och albonita!


Man kan faktiskt kolla fotboll och film samtidigt!